Lixea ger träavfall ett andra liv

I Sverige och Värmland finns kunskap, talang och engagemang för att göra skillnad på riktigt. Därför är det just här som Lixea förverkligar sin idé och skapar nya produkter av träavfall helt utan tillsats av farliga kemikalier. De bryter ned alla sorters material och gör något fantastiskt av det.

Krisztina Kovacs-Schreiner och Jennica Ivarsson, en Londonbo och en Karlstadbo, skapar en pilotanläggning i Bäckhammar. Målet är att göra saker som ingen annan gjort förut.

Lixea vill skapa värde från oönskat biobaserat avfall. Processen förvandlar biomaterial, så som träavfall, rester från sockerrörsodlingar och gräs, till beståndsdelarna cellulosa och lignin, som därefter kan förädlas till olika produkter.

"Att utvinna cellulosa ur trä är ju vad man gör i pappersindustrin redan idag. Det vi försöker göra är mer miljövänligt. Vi använder ett flytande salt istället för massabrukens kokkemikalier. Metoden som vi använder kräver mindre energi och man kan dessutom återanvända det flytande saltet utan att tillsätta nya kemikalier", berättar Jennica Ivarsson, Anläggningschef på Lixea.

Cirkulär ekonomi är ett sätt att nå utsläppsmålen, förbättra levnadsvillkoren och göra ekonomin mer konkurrenskraftig. Träavfall hamnar idag antingen på sopberget eller så bränns de upp. Inget av dessa alternativ tillvaratar på det verkliga värdet i materialet.   

"Jag vill ta bort ett problem för andra och bidra till cirkulär ekonomi. Många andra gör ett bra jobb att processa trämaterial. För mig är det mycket mer spännande att återanvända sådant som andra inte kan", berättar Krisztina Kovacs-Schreiner, VD på Lixea.

Ja till Sverige och Värmland

Dr Florence Gschwend är en av de som grundade Lixea 2017. Hon ville testa sin idé och om den var skalbar från forskningslabbet i London till verklighet. Tillsammans med teamet i Lixea lyckades de få 4,3 miljoner Euro i bidrag från EU för att bygga en pilotanläggning. Krisztina Kovacs-Schreiner fick jobbet att bestämma var.

"Vi ville vara nära råmaterialet och kompetensen. Vi kikade också på vilka nätverk och organisationer som fanns i området. Det finns mycket kunskap inom ämnet i Värmland och imponerande många kemiingenjörer. Så valet landade på Bäckhammar", säger Krisztina.

Nu bor hon i Sverige, närmre bestämt inre hamn i Karlstad, sedan sommaren 2021. Här anställde hon Jennica som anläggningschef.

"Jag letade i sex månader innan jag fann Jennica. Kulturen här är väldigt olik den vi har i England. Om alla svenskar bara kunde ”sluta med jantelagen” och berätta hur jäkla bra de är så hade det varit enklare", skrattar Krisztina.

Viktigt med lokal kännedom

Dagarna är hektiska för Krisztina. Hon går upp fem på morgonen och lägger sig vid elva på kvällen. Hon försöker att lära sig svenska samtidigt som hon jobbar med forskning, utveckling och rapporter till EU. Det är viktigt att bli en del av samhället och Krisztina behöver prata med många för att utveckla sina idéer.

"Jag har fokuserat mycket på att bygga upp mitt nätverk lokalt och har redan nu hittat många värdefulla kontakter. I Sverige är det otroligt viktigt att få personliga introduktioner till nya kontakter för att komma i kontakt med rätt personer och företag. Det är en viktig förutsättning för att kunna lyckas", säger Krisztina.

Nu har Lixea hittat ett fokuserat team som utvecklar pilotanläggningen i Bäckhammar.

"Det är kul att driva något från start. Ingen har någonsin gjort det här förut. Vi har hittat medarbetare och samarbetspartners med den lokala bakgrund och nätverk som vi behöver. Intressant och imponerande hur mycket kunskap och kontakter de har", säger Jennica.

Pilotanläggningen står klar 2022. Det blir spännande att följa Lixeas nya och banbrytande resa.